Det var ingen dålig fråga man ska försöka svara på så här på en söndagskväll.
Det är allt från det lilla till det stora. När man får den största biten av den delade kakan till den totala tilliten man känner för sin partner. Det är kärlek till sin familj och till sina kompisar, den totala smärtan man skulle känna om något hände dem.
Det är att göra saker som den andra inte gillar, David rensar avlopp och jag knappar in OCR-numren när det är dags att betala räkningarna. =)
Kärleken finns hemma hos oss. Den växer och växer för varje dag. Jag kan inte fatta att vi varit tillsammans i 6 ½ år redan. Samtidigt som det känns som att vi träffades nyligen så känns det som om vi aldrig varit isär. Tänk så rätt det kan bli. Tänk vad en natt på Arlanda kan leda till. =) Vissa dagar täcks visserligen kärleken av ett litet vardagligt grått dis av tvätt, disk och dammsugning men för vilket par gör det inte det. På våran bröllopsdag så fick vi en grå telefonlur av Davids farbror när han höll tal, den skulle respresentera att vi måste kommunicera för livet är inte bara solsken, det kommer ge oss även gråa dagar. Nu tycker jag att vårt liv ihop är mest solsken, så vi har inte behövt tänka så mycket på den där grå telefonluren.
