Idag var det dags igen

Vinterjogging

Solen sken och snön gnistrade. Bokade av bodycombat-passet direkt då jag vaknade då händerna gjorde så ont fortfarande. Men på morgonen laddade jag för jogging i stället. Vid lunchtid kom jag ut. Uppvärmningen var minimal… 5 burpees i vardagsrummet sen bar det av. Illa, jag vet. Men det var för kallt ute för att gå, jag behövde få upp värmen på en gång så då blev det jogging direkt efter 200m.

Rundan blev den gamla vanliga. Var inte läge att börja testa nytt när jag knappt visste om jag skulle kunna andas om 5 minuter eller ej. Minus 12 grader var det ute.

Första två kilometrarna kändes OK men sen började det bli segt i benen. Försökte hålla ett lite högre tempo där i början för att få en bra tid men det var nog lite fel taktik… När jag hörde att det bara var 500 meter kvar så la jag i en högre växel och därför hann nog inte GPS-funktionen med för det är meningen att den ska säga ifrån när jag sprungit 5km men när den sa till att det var klart så hade det hunnit bli 5,17km. =) Så med 170 meter extra så landade tiden på 35min 56 sek. Bästa tiden jag nånsin sprungit på. Nöjdare än nöjdast. Men mest nöjd är jag nog över att jag kom ut överhuvudtaget. =) Jobbigast var att jag inte riktigt hade räknat med all snor… hade behövt ha med mig papper. =) Men det har jag lärt mig till nästa gång.

När jag var där ute och sprang så såg jag massor med folk ute på isarna, tänkte på hur rolig kartan skulle se ut om jag liksom sprang mellan alla öar och vikar i stället för längst med vattenkanten. Men jag är otroligt rädd för att gå ut på isarna… Inte ens när det är massor med folk därute som går omkring, hur vet jag att någon av dem har något vett i huvudet och vet något om isar?! Allt jag vet är att jag inte vet något om isar. Tycker till och med det är jobbigt att stå vid strandkanten och se ut på allt folk på isarna, vad gör jag om jag ser någon bara försvinna rakt ner?! Usch och fy.