Gott Nytt År!

Hon är tillbaka. En och en halv månad senare. Det har inte varit det enklaste att blogga när jag nätt och jämt orkat ta mig ur sängen och gå till jobbet.  Jag har tänkt blogga, satt mig vid datorn och sen känt lusten rinna ur mig. Både jag och David har varit så trötta mest hela tiden sen vi ställde om klockarna till vintertid. Jag har tidigare haft det lite jobbigt under den mörka årstiden men de senaste åren har det gått bra. Fram till i år.

Nu känns det i alla fall lite bättre. Inget som ett nytt år att ge en lite ny energi. Eller så är det bara vetskapen att för varje dag som går så blir dagarna lite lite längre.

Träningen har det gått sisådär med, har inte orkat ens i närheten av vad jag gjort tidigare men har varit glad att jag tränat 1-2 gånger i veckan. Sen kom skräckmånaden för alla som försöker hålla eller gå ner i vikt. Julmånaden. Jag började fira jul redan i slutet av november och unnade mig gosaker lite var och varannan dag. Den där pepparkaksasken som stod framme varje dag på jobbet hjälpte inte till. Det tog ett tag och sen började det synas på vågen. En dag när jag gick upp vid 4 så stod det 85 kilo i displayen. Siffran som jag sagt att om jag väger över det så ska jag gå tillbaka till Viktväktarna. Dagen efter hade jag sovmorgon och då visade vågen strax under 85. Men det var ett litet wake up call. Precis vad jag behövde. Så det blir inte VV nu. Det blir mer träning. Mindre gosaker. Dra ner på lightläsk. Mindre kolhydrater. Mer protein. Och som en liten krona på verket, ett godisförbud i ett kvartal, en utmaning som jag fann hos Emsut. =) Det kommer bli en utmaning utan dess like. Men det behövs efter denna månad.

Nyss inkommen från balkongen där det i år såg ut så här vid tolvslaget. En stor skillnad från förra året då dimman låg tät runt huset och man bara hörde alla raketer och smällare men såg absolut ingenting. En liten film till dig som inte fick se några fyrverkerier i år.

Så nu, så här en timme in på det nya året så skakar jag liv i denna bloggen igen. Tack ni som tittat in och frågat hur jag mått, det värmde när det var som mest grått och trist.