Tjejmilen 2014

by ⋅ 13 Comments

Då har jag premiärsprungit Tjejmilen.

Jag tycker att loppet var mycket bra anordnat och jag saknade verkligen ingeting alls. Supersmidigt att lämna in sin väska, behövde inte ens stå i kö, inte heller vid hämtning av väskan. Samma gäller kön till bajamajorna, nästan ingen kö alls. Massor med folk självklart, 33000 tjejer med anhöriga supportrar tar plats. Men ytan var stor och det kändes inte ens trångt.

Har inte sprungit på Djurgården förrut. Konstigt när man bor i stan men jag har ju så nära till Vinterviken och springer oftast där, kan springa långt där längst med vattnet. Klart jag kände igen mig genom hela loppet, har ju promenerat där massor med gånger.

Kan ju egentligen bara jämföra med Midnattsloppet som jag sprungit tre gånger. Båda har för- och nackdelar.

Midnattsloppet

+ mer folk som hejar på längst banan.

+ mer aktiviteter med musik och underhållning längst banan så den känns inte så lång då det hela tiden händer något.

– tiden… man vill ju bara krypa upp i soffan under en filt när starttiden börjar närma sig.

– hela banan på asfalt eller kullersten, hårt för höfter och vrister.

Tjejmilen

+ loppet är dagtid.

+ ostkakan man fick efteråt är godare än energibaren man får på Midnattsloppet.

+ finare miljö

+ till viss del på grusväg.

– endast loggning av ens tid vid två ställen på banan, vid 5km och vid mål. Midnattsloppet har 6 mätpunkter inkl. målgång.

 

Sen får ju Tjejmilen extrapoäng för att jag kunde möta upp en av viktutmaningens andra deltagare. =)

Mitt personliga mål var att springa snabbare än vad jag gjorde i årets Midnattslopp. Det klarade jag. Finns ju ingen anledning att nämna antalet sekunder som jag förbättrade tiden med. Haha!

bild 2

Trötta fötter i bakgrunden men med de bästa sportstrumporna från Gococo. Plus man blir glad av färgen!

Vid ett tillfälle fick jag tekniska problem med Spotify som jag använde för att lyssna på lite peppande musik… Efter att den lagt av några gånger fick jag ringa maken (medan jag sprang förstås…) och säga att han skulle sluta lyssna på musik via Spotify hemma på datorn och efter det så försvann det problemet. =)

Så glad att jag hoppade på detta tillfälle att springa loppet. Jag hade aldrig gjort det om det inte vore för viktutmaningen. Perfekt!

 

 

Midnattsloppet Stockholm

by ⋅ 4 Comments

2012 sprang jag Midnattsloppet för första gången ihop med en kompis från Arlanda. Ett riktigt roligt lopp att springa, om du funderar på att springa så anmäl dig! Jag anmälde mig tidigt till 2013 års lopp med, precis när de släppte anmälningen tror jag. Hon jag sprang med året innan skulle tyvärr vara utomlands när det var så henne fick jag inte med mig. Försökte peppa en annan kompis att springa med mig men för henne funkade det inte heller. Så i slutändan blev det så att jag sprang ensam och det fungerade det med.

Målsättningarna med loppet ändrades under tiden som året gick. Precis efter 2012 års lopp så lät det så här “nästa år ska jag springa snabbare än i år”. Sen glömdes loppet bort under större delen av året och när det helt plötsligt var augusti igen så hade jag varit ute och sprungit 7 gånger sen förra årets lopp. Man kan lägga upp sin löpträning bättre än så. =) Så dagarna innan loppet så var målsättningen mer “jag ska genomföra loppet och ha roligt”. Med utgångspunkten som den var så var det en bättre målsättning.

Loppet var, samma som året innan, ett mycket trevligt arrangerat lopp. Kilometrarna försvinner fort för det händer saker hela tiden och vips så springer man Hornsgatan fram mot mål.

midnattsloppet_2013

Resultatet var inte fy skam med tanke på hur lite jag tränat löpning under året som gått. Endast fyra minuter långsammare än när jag sprang med en kompis. Då springer man ju bättre, man vill ju inte vara den som ger upp först. =)

midnattsloppet_2013_resultat

Jag är sedan länge anmält till 2014 års lopp. =) Denna gång ska jag träna mer löpning inför loppet.

Veckans träning vecka 19

by ⋅ 3 Comments

Avrundar denna veckan med en summering av veckans träning. Jobbade 5 dagar denna veckan och drog ner lite på styrkan då jag inte hinner eller orkar med lika mycket dessa veckor. Tre styrkepass, badminton och löpning blev veckans skörd.

Crosstrainer gömmer sig bakom övriga träningsformer. Totalt 342 minuter och 13 kilometer sprunget. Styrkan har gått bra, nöter på liksom. Badminton var roligt men allra roligast var nog springturen idag innan jobbet. Jag var på Arlanda till 11. Tog cykeln en bit bort från där jag jobbar för att komma undan en riktigt trist gångväg bredvid en stor väg. Låste fast den i en infoskylt och sen bar det iväg. Vad lustigt det blir när man inte har en färdig plan redan innan man startar. Först tänkte jag testa att springa 1 mil utan att stanna. Sen gick det över till att bara öka lite från förra passet och då springa 6km, gå lite och sen springa resten. Sen var jag inne ett tag på att springa kortare intervaller. Allt blev liksom bara lättare och lättare. Efter ett tag ledsnade jag på mig själv och undanflykterna och tänkte att nu jäklar ska milen springas utan att gå en endaste gång! Sprang längst en byväg som var alldeles underbar att springa längst. Vitsippor och gullvivor, gårdar och hästar, hägg som var alldeles på vippen att slå ut. När GPSen visade 5km så vände jag och sprang tillbaka igen. Efter 6-7 kilometer så började benen protestera i uppförsbackarna men ändå lyckades jag hitta lite extra ork i sista stora uppförsbacken och ökade takten då. Så jäkla nöjd med mig själv. Tiden var inte fy skam den heller, 1 timme och 7 minuter. Solen sken hela tiden och jag bara fyllde på min energidepå trots att jag nötte på där längst med vägen i 67 minuter.

Sen kastades jag in i en arbetsdag som hette duga. Mycket som strulade men samtidigt lärde jag mig en hel del nytt. Nöjd ska jag nu hoppa i duschen och krypa till kojs. Vägning i morgon och det känns som alltid lite läskigt.

Första försöket på milen

by ⋅ 14 Comments

Igår mötte jag upp Emma efter jobbet, vi hade tidigare i veckan bokat en löpdejt och jag hade då kastat ur mig att vi kanske skulle försöka oss på milen och se vad vi landade på. Vi var båda lite nervösa inför det hela men vi ligger ganska jämnt i vår kondition så vi bestämde oss för att testa och se. Vi skulle springa så långt vi orkade, gå 2-3 minuter och sen springa igen. Halmsjön runt som vi vanligtvis springer vid Arlanda räcker liksom inte till om man vill springa en mil, om man inte vill köra två varv runt. Så i stället begav vi oss ut på otrampade sträckor för oss. Vi hamnade på den mest underbara grusväg som man kan tänkas springa på. Solen sken, Emma sprang till och med i t-shirt. Vitsippor och blåsippor kantade vägarna. Vi sprang och sprang och sprang. När min Garmin pep för att visa att vi sprungit 5km så vände vi. Vid tre tillfällen stannade vi och gick lite.

Sluttiden hamnade på 1 timme och 13 minuter.

Första försöket på milen.

Behöver jag säga att vi var mycket nöjda? Mycket nöjda för att vi endast behövde stanna tre gånger. Mycket nöjda för att vi vågade testa milen. Vi har nu i alla fall en tid att mäta mot vid nästa försök. Det var självklart jobbigt men det gick lättare än jag trodde ändå. Så himla bra jobbat av oss. Extra bra efter att hon jobbat hela veckan och jag endast sovit 4 timmar natten till fredagen för att sen gå upp vid 04. Vi var grymma helt enkelt.

Jag fick visst lite freaky eyes men det är en nöjd Elin som byter om efter första försöket på att springa 10000 meter.