Hur gjorde jag tidigare när jag gick ner så bra, i april, maj och juni? Jag räknade propoints med viktväktarna och jag joggade. Hur ska jag komma tillbaka till mina minus som jag så gärna vill se på vågen?

Räkna propoints och jogga.

Så igår bestämde jag mig för att det är dags att börja igen. I och med all ny rolig träning på gymmet så har joggingen liksom glömts bort lite. Har gjort något halvhjärtat försök utomhus och någon ännu sämre försök inomhus sen jag började på SATS i slutet av augusti. Då klarade jag 7 minuter på löpbandet innan jag var helt färdig. Men, Camilla, du hade rätt i din kommentar här. Det är klart man ska jogga utomhus!

Innan jag ens öppnat ögonen så visste jag vad det var för väder ute i morse. Ett smattrande mot rutan talade om det. David gick upp före mig och när han kom tillbaka från duschen så sa han något om att han hoppas jag hade en liten sol inom mig idag som lyste för utomhus syntes den inte. Det var så grått och trist och regnet gjorde det ytterligare lite värre. Men jag hade ju bestämt mig?! I med lite frukost och på med träningkläderna och sen ut. När jag kom ner utanför porten så kom jag på att jag kanske skulle ha tagit mössa och vantar. Men jag tänkte att jag skulle försöka i alla fall. Värmde upp lite och sen bar det av. Satsade på att klara 2,5km joggandes. Tog lite nya gator och stigar och vips så hade jag klarat dem, tyckte inte ens att det var särskilt jobbigt. Men valde ändå att gå efter det, förutom i några backar där jag joggade upp för att hålla värmen uppe. Testade lite upphopp med och de är ruskigt jobbiga. De är med på nästa utmaning. =) Frös inte alls om händer och huvud så jag klarade mig denna gång. Men en sån tunn mössa hade nog varit skönt, för att inte bli så blöt i håret av regnet.

Det är klart man ska jogga ute. På gymmet ser jag spegelbilden av mig själv, svettig och dan. Utomhus ser jag detta. Lite suddigt men det regnade på ganska bra här.

Jag är nöjd över mina träningskläder, speciellt byxorna som jag joggar i. Men vad har ni på er på överkroppen när ni joggar? Jag hade en t-shirt, fleecetröja och sen min snygga röda löparjacka som jag fick med prenumerationen på iForm. Den är kanon! Ska förbi Intersport nu innan jobbet och kika på lite tunnare fleecetröjor, de hade det för ett tag sen. Passar bra både till träning och nu när det börjar bli lite kallare på mornar och kvällar.

Kom ni ihåg hur det var i somras när jag sprang? Det var annat mot idag det. Men det kommer igen, det var ju faktiskt ganska jobbigt det med, man måste ut så tidigt för att det inte skulle vara hysteriskt varmt.

Har just registrerat min träning på Funbeat och kikade in i forumet, där jag vanligtvis inte läser så ofta. Använder sidan mer till översikt av träning och utmaningar. Hittade en tråd där en tjej bett om tips på hur hon skulle komma från att vara en soffpotatis till att börja träna, promenader till att börja med och sedan gå över till jogging och löpning. Fick en sån otroligt flashback av hur mitt liv var innan april i år. Hur oaktiv jag var och hur dåligt jag mådde på grund av det. Forumet verkar otroligt peppande och hon fick hur många svar som helst men ett som fastnade var ett inlägg från en Danne TH.  Citerat från forumet:

Att komma igång och därefter fortsätta handlar i slutet om motivation! Alla kan träna (ett tag) men alla klarar inte att upprätthålla kontinuitet vilket är viktigast av allt. Tider, sträckor och hastigheter är helt oviktigt.

För att lyckas med en förändring måste man ha ett mål. Att bara tänka att man skall börja träna (nyårslöfte) håller i ca 2 månader sen är man uttråkad och slutar, varför?

En tanke ger dig ingen energi – men ett mål tar varje år idrottsutövare till OS. 1000-tals timmars träning för en enda sak, här behövs massor med målmedveten motivation. Så i ditt fall är det första 6 månaderna absolut viktigast – därefter kommer du att fortsätta av dig själv och vilja utvecklas. Så mitt lilla tips. Skapa en mental bild av hur du vill att du skall se, känna, må, gärna så detaljerad som möjligt i starka färger i ditt medvetande. Ta fram denna bild minst en gång per dag och känn hur det känns. Du har nu skapat en målbild som kommer ge upphov till en känsla. Känslor ger dig energi och ur energi skapas motivation och målmedvetenhet. Utan känslor inget resultat!

Såna viktiga saker han skriver.

Mitt mål är att vakna varje dag och känna mig stark och frisk. Att känna att min kropp orkar. Jag vill känna mig nöjd med hur jag ser ut. Jag vill ta hand om mig och min kropp. Vårda den och se till att den håller. Det är många år tills den får kasta in handduken. Jag vill titta i spegeln och gilla vad jag ser. I min släkt har vi massor med hjärt- och kärlsjukdomar plus att alldeles för många har dött av cancer. Jag vill veta varje dag att jag gör mitt yttersta för att minimera risken för dessa sjukdomar. Jag vill gå och köpa kläder bland de vanliga storlekarna i klädaffärerna. Jag vill att mina syskonbarn ska tänka på mig som den roliga fastern som orkar leka och busa. Jag vill vara den där hälsosamma tjejen, full av energi och glöd.

Jag är på god väg, men har en bit kvar. Men jag kommer komma dit. Hur många timmar, dagar, veckor, år det än tar.

Efter tre veckor

  • Motion: 715min/2100min (borde ha varit 900min)
  • Plankan: 19min/70min (borde varit 30min)
  • Armhävningar: 140st/550 (borde ha varit 237st)
  • Jägarvila: 10min/30min (borde ha varit 13)
  • Stretch: 2ggr/7ggr (missat denna vecka, uselt Elin)

Snacka om att ligga efter… Planen idag på jobbet var att hinna med lite övningar mellan varven men det glömdes totalt bort (eller kanske det förträngdes…) och nu när klockan är långt över midnatt så har jag hunnit med lite här hemma… 30 armhävningar, 2min jägarvila och 2min planka. I morgon ska jag beta av en hel del mer och efter helgen så planerar jag vara ikapp på allt utom motionen, den kommer bli svår att ta igen. Långa höstpromenader i timtal är planen.

Igår vaknade jag 09:00. Var vaken hela dagen, var ner en sväng till gymmet och tränade lite löpning, mötte en kompis på stan och sen när jag var som tröttast då var det ju dags att åka iväg till Arlanda och jobba hela natten. Natten gick över förväntan men ändå är jag så otroligt glad att vi inte jobbar nätter längre. Att det gick så bra i natt har att göra med att det är en engångsföreteelse samt att jag jobbade ihop med Emma. Vilken lyx att vara två som jobbar! Timmarna flög fram och helt plötsligt var klockan 06:00 och vi fick gå hem. Var hemma 07:15 och somnade direkt. Hade ställt klockan på 12:30 för att vända tillbaka dygnet på en gång. Mådde lite illa på eftermiddagen och låg och vilade lite. Men att jag sen vid 17:30 styrde stegen mot SATS och gick på mitt första BodyCombat-pass gör mig så himla stolt över mig själv. Hur enkelt hade det inte varit att säga att jag mådde illa och inte kunde träna? Att jag jobbat natt och var för trött? Att jag förtjänade en vilodag? Jag är så stolt över mig själv.

Passet var fullbokat och det var massor med folk där, endast en kille dock, trodde dessa lite kampsportsinspirerande klasserna skulle locka fler killar. Jag försökte hänga med så bra som jag kunde men koordinationen och kroppskontrollen efter nattens jobb, eller kanske överhuvudtaget, var inte den bästa så jag blev lite rädd för mig själv ibland, sparkar och slag i en så full sal… Men det gick bra. Massor av nytt men ledaren visade det mesta och det funkade otroligt bra för att vara min första gång. Det är alltså en gruppträning men man slår och sparkar i luften, inte på någon annan, till skillnad mot Box, där man jobbar parvis med vantar och mitsar och allt vad det heter. Jag hade pratat med en kompis innan och hon hade förklarat detta för mig, att man slog i luften, hon gav mig också tipset att verkligen slå ordentligt, inte stå och mesa. Så jag tog i för att vad jag var värd och svetten rann om mig. Absolut helt färdig efteråt. Men så roligt det var! Kan tänka mig att Box är ännu roligare, speciellt om man har någon man känner som man kan puckla på. =)

Nu är jag så trött att jag inte kan hålla ögonen öppna så nu väntar sängen, kommer med största sannolikhet sova inom 5 minuter.

I morgon har jag bokat in ett BodyCombat-pass. Om jag nu klarar av det, brukar inte må så jättebra efter nattpass… Har nu varit vaken i 20 timmar och det är åtminstone 2 timmar tills jag ligger i sängen.

Så nu undrar jag om någon kan förklara hur ett bodycombat-pass går till. =) jobbar man själv eller är man i par? Behöver man någon utrustning?

Inspirerad av Pärlans inlägg om hur hon planerat upp sin träning de kommande veckorna så kommer här min lista. Som inte är i närheten av så lång som hennes. Jag har i alla fall planerat in några vilodagar. =)

Förutom denna lista så tillkommer följande:

  • Torsdag 7/10 Träna på gymmet, styrka och löpband.
  • Söndag 10/10 Buggkurs 90min.
  • Onsdag 13/10 Träna på gymmet, styrka och löpband.
  • Söndag 17/10 Buggkurs 90min.

Den enda som är osäker är morgondagens träning… Jag ska jobba inatt för att vi ska byta några servrar på jobbet, för att minimera problemen så görs det nattetid. Har förträngt hur det är att jobba natt, slutade ju med det i november. Lite ångest känner jag allt. Tror jag kommer klara mig från tårar i alla fall, dels för att jag vet att det endast är en natt och dels för att jag jobbar med bästa Emma.

Måste börja jobba på att klara 5km igen, konditionen är som bortblåst. Orkade 7 minuter idag på löpbandet, sen var jag tvungen att gå 1min för att sen fortsätta med jogga 2min, gå 1min tills jag hållit på i 21 minuter, sen nedvarvning tills jag stått på bandet i 30 minuter.

Igår gick jag och maken ut på en härlig höstpromenad i det fina vädret. Vi hamnade tillslut vid Västberga Handel. Där hittade vi en sportbutik med massor av bra priser på alla möjliga kläder. Det som överraskade mig mest var att på racken så hängde massor med träningskläder i stora storlekar. Jag tyckte det var så trist i början när jag ville börja träna, bara för att man är stor så betyder det inte att man vill ha mjukisbyxor och t-shirt på sig när man tränar. Även jag ville ha snygga träningkläder. Med mig hem kom två linnen i sånt funktionstyg, hade nog passat i storlek 40 men det fanns inte, utan jag fick ta strolek 42. 100:- fattigare blev jag. Testtränade i det idag, kändes perfekt! Så härligt! Snart kanske jag köper ett par såna tajta byxor med, vem vet!?

Inspirerade av Ellas 6 veckorsutmaning på bloggen Äta träna kämpa så skapade jag och kollegan Emma vår egen utmaning. Om sju veckor jobbar vi våran bästa vecka  ihop igen och då jäklar är vi trimmade. Vi drog igång på en gång efter att vi skapat den.

Här kommer utmaningen i sin helhet.

På 7 veckor, 15 september-3 november, ska vi göra följande

  • 35 timmar i rörelse, promenad, jogging, cykla, simma mm
  • 1 timme 10 minuter i plankan, på knän OK
  • 550 armhävningar, på knän OK
  • 30 minuter i jägarvila/sittande stolen, inget mesande Emma, 90 grader!!
  • 1 stretchpass (30 minuter) i veckan
  • Personliga mål, minus 5kg

Det betyder i snitt så behöver jag röra mig i 43minuter om dagen, plankan i 1,5minut om dagen, 11 armhävningar om dagen och jägarvila i 36sek om dagen. Jägarvilan är inte att leka med.

The game is on!

Vaknade i morse och var lite nyfiken på hur kroppen kändes. Rörde mig lite i sängen och insåg att axlarna fått sig en rejäl omgång, men mest glad var jag över att jag kände att jag jobbat med sidorna bakpå ryggen – där där BHn liksom har skurit in i fläsket tidigare och där jag gärna ser att jag blir mer fast i hullet. Sen skulle jag resa mig upp… kära nån, min mage! Långt inne i magen så finns det muskler som är i chocktillstånd över att de faktiskt behövde jobba igår. De har troligtvis haft en väldigt lugn och fin tillvaro de senaste 31 åren. Ajajaj. Samtidigt så känner jag mig stark och frisk.

Har skrivit i varenda PP under dagen. Inget fusk. Eller fuskat har jag ju egentligen inte gjort, jag hoppade ju över att fylla i helt och hållet. Har inte ätit upp alla AP jag tjänat in, 55 min powerwalk (5AP) medans första maskinen var igång i tvättstugan. Detta är ju mer ett test för att se om jag går ner mer eller mindre om jag äter upp mina AP. Jag snålade med PP på mellanmålet som jag borde ha ätit på eftermiddagen, tog bara ett äpple så det blev ju 0PP. Men så blir det ju lätt när man inte planerat vad som ska ätas till middag, då snålar man och sen har man PP över. Inte bra det heller. Planera bättre Elin! Middagen blev auberginegratängen som jag gjort tidigare men denna gång åt vi ris till. Blev två matlådor också så nu gäller det bara att komma ihåg att ta med dem i morgonbitti. Klockan ringer 04:15. Borde stänga ner datorn och hoppa in i duschen nu så jag kommer i säng och somnar snart. I morgon efter jobbet så ska jag och kollegan Emma gå till Märsta, tar väl nästan en timme och då pinnar vi på ganska bra. Håller tummarna för att det inte regnar allt för mycket. Gäller att passa på nu innan det blir allt för mörkt och halt när vi slutar klockan 16.

Idag var andra passet inbokat med min PT Tess. Min PT Tess. Det låter ju onekligen väldigt proffsigt och lyxigt. Hur som helst så var det ett galet pass. Axlar och rygg var det som gällde. Uppvärmning på cykel i 10 minuter och sen var det dags. Breda rodd och smala rodd med endast stången. Här fick jag beröm för min naturliga svank och kunde visst bli porrstjärna. =) Woho! Hon märkte här ytterligare en svaghet. Jag är inte stark i axlarna. Kämpiga 3 set x 10 i båda varianterna. Sen tillbaka till samma maskin som jag gjorde dips i förra veckan men nu var det chins som gällde. Himla smidig övning och den kommer jag nog inte ha några problem med att komma ihåg vad man ska tänka på när det gäller tekniken. Sen en annan maskin där det hängde en stång upptill som jag liksom drog ner, fäktade lite väl mycket med armbågarna när jag blev trött på denna… Här gjorde det också väldigt ont i händerna, värst på fingret där ringarna sitter. Mina älskade ringar. Så nu gäller det att försöka komma ihåg att ta av dem när jag ska träna… Trist men det gjorde så ont att det är det värt. Hon sa att hon aldrig hade sina ringar på när hon tränade, delvis på grund av att de nöts så mycket. Jag har alltid mina på, förutom när jag bakar eller flyger flygplan. Det gör mig inget att de blir nötta, de ska ju användas eller hur?! Mina är med mig när jag kryper omkring på asfalt eller bär skrot, när jag släpar plastkonor och skruvar skyltar.

Sen bar det av in till rummet där man stretchar, där finns även lite andra redskap. Det var där hon plågade mig med situps förra gången. Här hade hon köpt någon slags lina med handtag som man satte fast i ribbstolen och sen skulle jag liksom luta mig bakåt med rak kropp och göra såna roddövningar igen fast då med min egen kroppsvikt som belastning. Himla jobbiga och axlarna började kännas möra så det räckte och blev över. Sen var den en övning på en stepbräda, där jag låg ner på den och gjorde någon övning som tog på magen, kan inte ens förklara den för jag har förträngt den så jobbig var den. =) Det var säkert 5 andra där i rummet och när hon sen skulle köra situps med mig så satt hon liksom bakom mitt huvud och hjälpte mig upp för att jag sen skulle hålla emot på vägen ner. Lite pinsamt att jag inte ens kunde komma upp på egen hand… Jag trodde jag skulle dö. Men det gjorde jag inte. Det gjorde jag däremot på den sista övningen. Samma band som jag tidigare gjort övningar med på ribbstolen ändrades nu så att jag skulle ligga som i planka på golvet och fötterna sattes fast i dessa band så jag låg med underarmarna på golvet i klassisk plankmanér och fötterna hängde liksom 30cm upp i dessa band. Sen skulle jag dra upp knäna upp under min kropp. Jag dog, där och då. Hon körde totalt slut på mig. Denna gång så visade hon mer hur jag skulle stretcha rygg och axlar och då märkte hon hur otroligt hård och stel jag var i sätesmuskeln. Måste blir bättre på att stretcha den.

Nu efteråt känns det otroligt skönt och bra. När jag kom hem så sken äntligen solen efter att regnet fallit precis hela dagen så efter duschen så begav vi oss ut på promenad i 50 min. I morgon kommer jag nog vara stel som en pinne i axlar och rygg, men det är bara skönt.

Jag är glad.

Armarna fick sig en genomkörare i måndags, i någon slags bicepscurlmaskin. Det var kämpigt och jag var alldeles skakig i armarna efteråt. Efter passet visade hon på stretchövningar… Till benen. Och det är jag glad för, annars hade jag nog inte kunnat gå överhuvudtaget. Nu i efterhand, tredje dagen efter träningen, när jag fortfarande inte kan sträcka ut armarna rakt så önskar jag att jag gett samma armar lite mer love and attention i stretchrummet. Hur kan det göra så ont?! Igår gjorde det galet ont och jag trodde jag skulle vakna med lite mindre ont. Icke. Det gör lite mer ont. Jag som ska dansa afro i eftermiddag. Hur gör man det utan att röra armarna??

Fick ett sms av PTn igår där hon undrade vart jag hade mest ont. =) Berättade om att jag knappt kunde röra armarna och att det gör ont i lår och rumpa varje gång jag tar ett steg eller sätter mig ner/reser mig upp. Hon var nöjd. =)

Klockan är halv sex, jag åker i 200km/h genom ett dimmigt landskap. Min man, sjukligt intresserad av tennis, kom tassande i morgonrock strax efter jag gått upp vid kvart över fyra. Det var visst en match mellan hans favorit Federer och svenska Söderling. När man själv skulle ge vad som helst för att få sova vidare så går han upp, 2 timmar efter han gått och lagt sig, för att titta på tennis. It blows my mind.