Häromdagen blev jag inspirerad av Pärlan inne på balanceinsideout och gjorde en lista i sidebaren med alla pass som finns på SATS Liljeholmen där jag tränar. Tanken är att jag ska testa på allihopa. Så i torsdags var det dags att beta av ett pass jag inte testat tidigare. CrossTraining. Jag hade sett en trailer för passet på youtube. Det ser ut så här.

Var inte riktigt beredd på det jag mötte på träningen dock. Kära nån. Förutsättningarna för träning var kanske inte de bästa heller. Efter fyra dagars intensivt arbete nonstop ute i kylan med mycket lyft och skruvande så var min energi ganska minimal och mina handleder gjorde ganska ont. Men jag kände på mig att om jag hade avbokad passet så hade jag känt mig urusel efteråt så jag pallrade mig dit till klockan 19.

Vilket träningspass. Puh. En snabb uppvärmning och sen bar det av. 5 olika stationer. Vid varje station så stannade man kvar i 8 omgångar där det var cirka 30 sekunder övning och sen 10 sekunder vila sen övning igen. Det första jag hamnade på var att vi låg på mage på en matta och hade en 1kg-vikt i ena handen, sträcker armarna rakt fram ovanför huvudet och sen för dem utsträckta runt och ner och byter hand på vikten bakom rumpan och sen upp med vikten på andra sidan. Grymt jobbig för axlar och armar. Nästa övning var utfallshopp. Efter dem var det vidriga burpees. Stolt över att jag gjorde ordentliga armhävningar på tå mellan upphoppen. Sen några slags sidosteg på bräda, jobbigt för lår och skinkor. Har grym träningsvärk i vänsterskinkan! Sista övningen, stå i typ armhävningsposition och dra sen upp ena knät mot andra armbågen och sen växla knä/arm. Hann med att göra 8 stycken övningar och självklart hade jag oturen att åka på burpeesarna två gånger…. Avslutades med gemensamma magövningar, plankan och situps och sist lite stretch på det. Mot slutet sa mina handleder ifrån och när de andra gjorde såna plankor där man växlar mellan planka och armhävningsposition så nöjde jag mig med vanliga plankor men jag försökte göra dem på fötterna så mycket jag orkade.

Vi var alla rejält slut efter passet. Ett annorlunda pass som var väldigt jobbigt och samtidigt väldigt roligt. Kommer försöka gå på det igen.

Tänkte att jag skulle skriva att jag numera knappt tappar något hår alls. Om ni kommer ihåg i oktober så tappade jag obehagligt mycket hår som jag tyckte var lite läskigt. Var ju hos frisören för ett tag sen och hon sa då att håret har en tendens att säga ifrån när man inte direkt tar så bra hand om sin kropp. När man utsätter den för lite för hård behandling. Men håret reagerar lite i efterhand. Cirka 5-6 månader i efterhand. Går man tillbaka till min viktnedgång förra året så låg jag på i snitt minus 1kilo i veckan från starten i april till i början av september. Det var väl kanske  bara min kropps sätt att säga stopp, nu går det lite fort. För nu tappar jag knappt något hår alls och det jag tappade det är på gång att växa ut igen men det kommer ta ett bra tag innan jag får tillbaka det såsom det var innan. Min tofs nu är en eländig sak, så tunn att det inte ser fint ut. Men det kommer ju växa tillbaka så det är inget jag stör mig på.

Inser att jag helt glömde bort att skriva om förra veckans resultat. Kan ha varit för att det inte var ett så häpnadsväckande resultat men ändock tycker jag att det kan få stå med någonstans på sidan då jag varit så noggrann tidigare veckor.

Vecka 6

79,5kg (-0,1)
BMI 25,1
Kvar till mål 1,5

Ett bra resultat efter en semestervecka utomlands. Nöjd.

Vecka 7

79,6kg (+0,1)
BMI 25,1
Kvar till mål 1,6

Efter denna veckan så var jag dock tillbaka på samma ställe som innan semestern. Jag fyller inte i någonstans vad jag äter för tillfället. Hann inte med så mycket träning under veckan som var heller. Ska bli bättre på det. Har en hel del inbokade pass framöver och jag hoppas jag håller mig fortsatt frisk, knappt man vågar säga det men jag har hållit mig frisk hela vintern än så länge. Kommer troligtvis vakna med halsont i morgon nu bara för att jag skrev så där. =)

I sidebaren så kan ni se alla pass som finns där jag tränar. Planen är att testa alla. Redan på torsdag så är det ett CrossTraining pass inbokad. Hade tur och såg att det var ett sånt prova-på pass så då lär det ju vara fler där än jag som inte varit där tidigare. Är det något pass jag är lite rädd för så är det DanceAerobic… Där får jag verkligen kolla upp att det är ny koreografi när jag ska dit första gången, så att det är nytt för alla. Stod utanför en gång för ett tag sen och väntade på att vara med i passet efter och inuti salen var det just detta pass. Längst bak stod det en tjej som helt klart hade kunnat vara jag, hon var totalt lost men kämpade tappert. Varför känner man så? Att man vill stå längst bak när man är nybörjare? Man borde ju vilja stå längst fram så man ser ledaren ordentligt. Men självklart vet jag varför. Jag stod själv längst bak i många pass i Afron och Pumpen. Men nu är det andra puckar! I BodyPumpen har jag till och med stått längst fram och spänt mig framför speglarna. =) Längst fram, längst till vänster där man ser klockrent i speglarna både framför och till sidan. Ingen i vägen. Perfekt!

Anledningarna till att det går långsamt på vågen är många. Dålig koll på vad jag äter även om jag helt klart har andra tankar nu än för ett år sen. Nu finns det ett naturligt stopp och jag känner när det är bra. Godisätandet varje dag är borta och nu är jag bättre på att unna mig saker mer kontrollerat, lite lyxigare saker. Men hur ska man kunna fokusera på viktnedgång när livet som det är, knappt går att få ihop? Det har nog märkts här i bloggen ganska tydligt. Denna vinter har tagit hårt på mig. Har nog aldrig längtat så mycket efter våren och ljuset som i år. Jag orkar ta mig till och från jobbet och till gymmet då och då men sen är det lite stopp. Bara tanken på att göra något annat liksom bara sväller upp och den enklaste grej blir enorm. Jag vet att det blir bättre snart men det känns inte snabbt nog. På jobbet är det en enda oreda och det gör det inte bättre direkt. Det kommer bli sämre arbetstider och stora förändringar är på väg. Jag gillar förändringar i sig men det är oron som liksom kommer med det hela som jag har lite svårt att hantera. Just nu med vikten är jag nöjd om jag håller mig under 80 hela tiden. Det har ju varit målet så länge att det fortfarande känns helt sjukt att jag är där. =) Idag sprang jag på en tjej på jobbet som jag inte sett på ett år, hon verkligen reagerade på att jag blivit mindre. Så roligt att höra!

Jag sov ganska dåligt inatt. Värken i rygg och axlar gjorde att jag vaknade varje gång jag ändrade ställning i sängen. Så egentligen kände jag inte alls för träning. Men nu är det så att jag hoppade på en sån där träningssak igen på SATS,  träna 2 gånger i veckan i 12 veckor så får du en present. Jag vill ha en sån där SATS-väska. I höstas var sannolikheten liten att det skulle vara en sån man fick eftersom kompisen sa att det hade varit presenten i utmaningen innan. Tänk vad sur jag skulle bli om jag inte klarade denna utmaning och sen ser att det är en väska de får… Så eftersom jag missade hela veckan då vi var utomlands så behöver jag träna 2 gånger i veckan alla veckor som är kvar (man har två pass som man kan missa). Men det betyder att det blir gym både lördag och söndag denna helgen…

Överkroppen ville jag ju inte utsätta för mer än den redan fått igår med all skottning och puttning så det fick bli ben. Så här såg passet ut.

  • 10 minuter sittcykel
  • vadpress 12×3
  • benspark 12×3, 43 kg i superset med
  • utfallsgång 20 stegx3
  • benpress 12×3
  • knäböj med boll bakom rygg mot vägg, 12×3, i superset med
  • vader på boll  12×3
  • sidoböjning i romersk stol 10x2x3, 10 åt vardera hållet 3 set
  • indrag på boll 12×3
  • planka med armar på boll, då jag bokstaverar mitt namn med bollen namnx2x3, namnet 2 gånger 3 set
  • 5 minuter sittcykel
  • stretch

Mycket nöjd med mig själv. Tog 1 timme och 20 minuter tror jag. I morgon blir det ett snabbbesök  på crosstrainern tror jag, då sannolikheten för att jag ska få plats på favoritbodycombat är NOLL, 32 i kö före mig och det finns bara 32 platser på passet. Sannolikheten att alla 32 avbokar innan 17:00 i morgon??? Mycket liten tyvärr.

Men efter denna dagen är det knappt. Fy vad jag ogillar snö efter idag. Snöröjningen hann inte riktigt med idag. Eller inatt. Det tar på krafterna att putta loss bilar och skotta snö. Efter en arbetsdag på 8 timmar, med 7 minuters stående lunchrast på Statoil, 10 minuter sitta ner och värma sig på eftermiddagen och resten skottning och puttning så kände jag att det inte var så farligt att avboka kvällens afropass på SATS. Dels hade jag hade fått nog träning för en dag. Dels hade jag behövt kompa bort 30 minuter i slutet av passet för att ens hinna dit och det var ju inte riktigt läge för det att be om att sluta tidigare. Nu känner jag redan i kropp och själ att denna dagen tog slut på mina krafter, som jag redan innan dagen ens började inte hade så mycket av. Träningsvärken är på väg och jag har ont i axlar, armar och rygg.

Men för att börja från början. Det har varit lite tyst här på bloggen. Förrförra helgen jobbade jag tre kvällar och sen hade jag ett övertidspass direkt efter som riktigt tog orken ur mig. Men jag överlevde för att den där sista morgonen när jag gick upp 07 direkt efter kvällspasset som slutat 23 så visste jag att det endast var 30 timmar tills jag klev ur planet och drog in det där första andetaget med varm kanarisk luft. En efterlängtad resa till Teneriffa. Veckan var absolut underbar. 21 grader, klarblå himmel och strålande solsken. Vi hade tur, ett engelskt par talade om för oss att veckan innan hade det varit storm med regn och åska. Tänk att åka ner dit och knappt vilja gå ut ur hotellrummet. Varje dag vi tittade ut och såg den där blåa himlen så kände vi kraften komma tillbaka till oss. Tänk att man kan få så mycket energi av sol och värme. Vi tillbringade dagarna på beachen, solade och badade i havet. Underbart. Frukost på balkongen, picknicklunch på stranden och middagar ute varje kväll. Det var med tunga steg som vi klev ombord på planet hem i tisdags. Var hemma strax innan midnatt, David hade varit lite smart och tagit ledigt dagen efter men jag ville inte slösa en semesterdag på det så min mobil ringde 06:00 och efter en väldigt orolig sömn den natten så var det bara att bege sig till jobbet igen. Jag höll inte ut mina 10 timmar den dagen utan kompade bort de 2 sista. Igår var det upp ännu tidigare och sen snökaoset idag på det. Jag är helt färdig. Sitter i understället och orkar inte göra någonting. Tänk så snabbt den där veckan liksom försvann.

Nej. Det har inlägget har lite för negativ klang nu känner jag. Men det är lite som att veckan där nere liksom bara var en dröm. När jag kom hem igen och kastades tillbaka så snabbt i allt så gick musten lite ur mig. Veckan där nere var absolut underbar. Vädret var kanon. Vi hade det underbart. Det fanns ett gym på hotellet. Jag hade tagit med mig träningskläder. Kom jag dit? Nej. Men dagarna var fyllda med promenader kors och tvärs så när jag ställde mig på vågen första morgonen hemma så vägde jag ett hekto mindre än när jag åkte så jag är nöjd ändå. Hade räknat med lite semesterhekton faktiskt. Ni vet hur semestermat kan se ut. En lunch blev det pizza, oj så gott det var. Jag har faktiskt längtat lite efter just det den senaste tiden. Så jag hade bestämt att det skulle jag äta där nere en gång och så blev det. Jag njöt verkligen av den. Sen lite glass, lite snacks, lite drinkar och lite godis. =) Semestermys helt enkelt.

David och jag umgicks i 7 dygn i streck och det var liksom inte nog. Senaste tre dagarna med jobb har vi umgåtts typ 5-10 minuter varje kväll innan jag slocknar i sängen. Jag föredrar semesterns intensiva umgänge. Vi gillar ju att hänga med varandra, jag och David. På kvällarna när det blev lite kyligare så tog vi med oss filtar upp på solterrassen och låg i mysiga stora möbler och tittade på stjärnorna och lyssnade på stadens ljud. Förundrades över att månen var som en liten skål. Funderade om det finns ett ställe på jorden där månen är som en liten hatt. Någon som vet? Någon som sett den? Borde ju i så fall vara på andra sidan jordklotet från där vi var då, undrade vart det var. Indonesien? Ingen aning. Vi hade många teorier om många saker när vi var där nere. =)

Så jag lever i alla fall. Men just nu är det kämpigt. Jag är trött och längtar efter våren. Jag ska rycka tag i mig själv och ta mig till gymmet i helgen. Alldeles för länge sen jag var där nu. Ajabaja. Hann inte boka favoritbodycombatpasset innan jag åkte och kön är alldeles för lång för att jag ska få plats på söndag… trist. Även nästa söndag är det redan kö… Håller tummarna att 10 avbokar den söndagen i alla fall.

Nu slutet på Lets dance, sen sängen! Längtar!

Jag längtar så efter att kunna springa i kortbyxor och t-shirt ute. Tänk en sån frihet det är i alla fall. Våren, kan du skynda dig lite?

21 juli sommaren 2010. Härlig joggingtur runt Trekanten.

79,6kg (-0,8)
BMI 25,1
Kvar till mål 1,6

Åt rätt håll denna veckan även om jag inte riktigt förtjänat det. Måndag och tisdag så räknades det kalorier och så men sen gick det utförs. Det är inte det att jag låter det fallera totalt men bara man gör några mindre bra val så känns det ju som om man misslyckats. Sen har jag haft en kämpig vecka. Jag känner mig som en urvriden trasa och jag skulle göra vad som helst för att få krypa ner under täcket igen idag…. men icke. Jaja, vila får jag göra någon annan dag.

Så var det dags idag att träffa PT Tess för sista gången för denna omgång. Lite sorgligt är det allt. Jag trivs väldigt bra med henne och det känns som att hon vet vad hon håller på med. Men till hösten är hon ju troligtvis tillbaka med en lite mindre mage och lite mindre vaggande gång. =)

Dagens pass blev en repetition av fredagens pass. Den där jag hade sån sjuk träningsvärk i dagarna två att det till och med gjorde ont när jag hade på deodoranten. Dem där chinsen vet var dem ska ta. =) Puh. Sen till råga på det så kördes det i ett tempo som jag nog inte haft på något tidigare pass. Seten avlöste varandra och övning efter övning betades av. Fler set, färre repetitioner och tyngre vikter. Favoriterna BURPEES var med. 20 stycken på tid. Pressade ner det till 1 minut 49 sek. NICE! I fredags tog det mig 2 minuter att klara det. Tog hela axelpresssen att få ner flåset i en OK nivå efter burpeesarna, kära nån vad bra de är på att på igång kroppen. Kände mig väldigt mycket starkare idag, vi pratade om det och det var länge sen jag hade ett eftermiddagspass. De senaste tiderna har varit på förmiddagen och orken är väl inte desamma då antar jag.

Träningsvärken kommer komma som ett litet brev på posten i morgon, I promise. =) Men det är skönt. Nu väntar den vidrigaste jobbhelgen. Tre kvällar 13-23…. gillas inte.

I måndags var det dags igen för lite PT-träning. De är på upphällningen nu för denna omgång. Jag har en timme kvar och den hade jag turen att jag fick in idag, hon frågade sist om jag ville stå som reserv idag om det var så att någon avbokade. Och nyss ringde det och någon annans otur blev min tur. =)

I måndags var det ben för hela slanten.

  • Uppvärmning på sittcykel innan
  • Vadpress
  • Marklyft
  • Raka mark
  • Front box böj
  • Knäböj i smith
  • TRX utfall
  • 6 min crosstrainer efter.

Träningsvärken var grym de två första dagarna efter träningen. MY BUT!!! =)

Så här ser jag ut när jag sätter personbästa i marklyft. =) 35kilo. Inte illa pinkat för en som bara styrketränat i 5 månader.